ni suger verkligen på att kommentera!
vill ha minst 3+ kommentarer av OLIKA personer!
ser ip adressena, så :)
vill ni ha kapitel 10 så får ni kommentera :)

NIALL'S PERSPEKTIV.

-     AMANDA?! skrek jag och sprang allt vad jag kunde.
Jag såg hur hon fall ner på marken, jag sprang snabbare och satte mig ner vid henne, killarna och Tove var precis bakom mig.
-     AMANDA, nej, vakna! AMANDA! skrek jag och kände hur tårarna brände bakom ögonen
-     STÅ INTE BARA DÄR? RING EN AMBULANS! skrek jag och killarna ringde snabbt en ambulans.

-      lugna dig Niall, Harry håller på! sa tove och satte sig brevid mig, och började själv gråta lite.
-      HEJ! ÄR DET AMBULANSEN? KOM FORT! skrek Harry och fortsatte att snacka.
Dom kom ganska fort, och tog in Amanda i bilen.
-     Det får bara plats med en, som kan åka med! sa ambulans mannen.
-     Niall, åk du med jag och killarna kommer så fort vi kan! sa Tove och kramade mig.
Vi åkte snabbt in till sjukhuset och dom tog in henne för att undersöka.
Killarna hade också kommit Doktorn sa att vi skulle vänta och att dom kallar på oss så fort dom kan.

Louis ringde till Paul och sa att vi inte kunde åka, och att vi fick vänta, så att dom ringer senare.

3 timmar senare.

-      Ni kan gå in nu sa en kvinna och log.
-      Hon har fortfarande inte vaknat, men hon gör det snart hoppas vi, kalla på oss så fort hon vaknat! sa kvinnan direkt efter.

Jag småsprang in till henne, och in i rummet där hon låg.
Jag kollade på henne, hon hade några märken i ansiktet.
-     Vi tror att hon blev alldeles yr och svimmade, och fick en hjärnskakning. sa Doktorn som nu kommit in.
-     Okej mumlade jag och tog hennes hand.
-     Jag lämnar er ifred nu! sa doktorn och gick.
-     Amanda, vakna nu, snälla sa jag tyst.
Dom andra satt på varsin stol, vi hade ringt Eleanor och Danielle, så dom var påväg.
-     PAPPA?!?!?! skrek Amanda som nu hade vaknat.
-     Va, det är Niall? sa jag och kollade på henne.
-     Jag måste hem, NU! skrek hon och kollade rakt upp i taket.
-     Varför? frågade jag henne
-     Min pappa är på sjukhus! sa hon och fällde några tårar.
Jag kramade om henne.
-     allting kommer bli bra, sa jag och kysste henne

AMANDAS PERSPEKTIV, NÄSTA DAG.

Jag hade ställt klockan på 8, för att jag skulle fixa frukost och sånt.
-     godmorgon babe sa Niall och kysste mig.
-     jävlar, vilken huvudvärk jag har! sa Niall.
-     jag tänkte stecka ägg, och bacon, ska du ha? frågade jag han
-     ja visst älskling! sa Niall och tog en huvudvärks tablett.
Jag kollade mot soffan och såg Liam ligga där.
-     Liam? LIAM! sa/skrek jag
-     VA? Ja, jag sov här, för tove och zayn snodde rummet, och ni vill inte veta vad dom gjorde! sa Liam och gäspade.
-     Okej, haha ska du ha bacon och ägg? frågade jag
-      Nja, visst! Jag måste packa sen sa Liam och log.
Jag steckte allting och dukade fram, och la ägg och bacon till Niall och Liam.
-      Tack min älskade hemma fru! sa Niall
Jah blängde på han och åt sedan snabbt, sen packade jag ihop det sista och det gjorde Niall med.
Alla andra va redan klara, Paul hade sagt att vi skulle vara nere om 10 minuter.

Vi gick ner till dom andra och packade in i bilen.
Det vibrerade i min mobil, jag tog upp den ur bakfickan. 
'' Hej gumman, förlåt för att jag bara la på igår, men jag måste säga en sak, pappa är på sjukhuset, han var med i en bilolycka igår natt, och han ligger i koma. Hör av dig så fort som möjligt, älskar dig / mamma. ''
Jag kollade runt, och började springa, allt vad jag kunde.
Jag hörde hur killarna och tove ropade och sprang efter mig, jag sprang så snabbt att jag inte ens kollade mig för.
Rätt va det va, var det en stor sten mitt i vägen, som jag trillade på, och slog i hela ansiktet, jag kände hur snurrig och yr jag blev.
Sedan blev allting svart.